Trädgårdar

Kort efter det att franciskanerklostret hade grundats år 1262, anlade Greifswalds franciskanermunkar även en så kallad ‚kålgård', dåtidens köksträdgård, belägen mellan klosterbiblioteket och stadsmuren. Storleken på dagens museiträdgård kan dateras till år 1491, då Katharina Rubenow skänkte klostret en ‚fruktträdgård'. Trädgårdarna återspeglar medeltidens idéer om religion, medicin, estetik och mystik. De präglades av korsande vägar med en brunn eller ett träd i korsningspunkten. Upphöjda bäddar magasinerade vatten och värme, underlättade bearbetningen och de blomstrande och doftande växterna kom på så sätt närmare betraktarens ögon och näsa. Växter som gynnade varandra, som t ex morötter och lök, odlades tillsammans i samma trädgårdsland. Dock var klosterträdgården även en plats för själslig andakt.

Flyttblock är kvarlåtenskaper efter sista istiden för 115 000 - 15 000 år sedan. Många av dessa stora stenblock har slätslipade sidor eller till och med parallellgående rännor, vilka vittnar om isens enorma krafter och stenarnas långa transporttider. På huvudbyggnadens södra sida finns en liten flyttblockssamling, där några av dessa ”istidsresanden” har grupperats i enlighet med läget av deras skandinaviska fyndplatser. Det tyngsta av dessa flyttblock vilar dock i museets valv. Men hur hamnade det där?